mariasvenstam

ska jag skriva ett litet ointressant blogginlägg. jag sitter här och tittar på på spåret och skavlan med mamma och pappa (extrema vuxenpoäng till mig). något som jag aldrig gör. aldrig. aldrig aldrig. vem tillbringar sina FREDAGS-kvällar med att göra detta? varför skulle det på något sett vara roligt eller trevligt eller något som man ens kommer ihåg?! okay, skavlan är intressant men hallå, på en fredag?
jag gör alltid något. varje helg. undantag: förra helgen och denna och jag tycker lunginflammation är en tillräkligt bra anledning för detta. men vad som oroar mig äärrr mer. varför kryper jag inte på väggarna? varför skriker jag inte på mina föräldrar att jag vill till skolan eller hitta på någonting, för tillräkligt frisk för att göra det är jag faktiskt nästan. och jag hoppas och ber inte till gud ("vilken gud?"), men till mig själv att det beror på att jag fortfarande är slö från sjukdomen eller att det är för att jag inte äter, för annars gott folk så har jag dött. jag har blivit tråkig. jag har blivit ---------. jag har helt enkelt blivit gammal och tappat livslusten.
-
kent - revolt III