mariasvenstam

mitt så kallade manetbad blev inget annat än ett blodbad. allt jag har att skylla på är att jag inte har badat här på ett år och det tar tid innan känslan sätter sig. eller så var det bara så att jag trodde jag var odödlig. i alla fall så ville jag sitta på en sten ute i horsäcka (uttalas hoshäcka, inte hor-säcka), och jag ignorerade starkt havstulpanerna. vilket itne var så smart för efter en våg åkte jag åt helvete, skar upp benet och fick ett snyggt snitt över rumpan. på nästan samma ställe som på min andra rumpskinka där jag har ett ärr från när jag var liten och skar mig på en havstulpan... lära sig av samma misstag? näe vaddå?

igår blixtrade det som in i gudars skymning. det var som om det var disko utomhus. det ljusnade kanske var tionde/femronde sexund och höll på i en ellet två timmar. det diggar vi starkt!

regnade idag. ska vara fint imorgon. blev dödad på maffia bara för att de ville ha ut mig och det känns ju helt rätt. varför började alla hata stockholmare helt plötsligt? vi kan ju inte rå för att vi är bättre än alla andra? titta bara på tunnelbanan!!

nu ere bedden som gäller, sov sött morsgrisar.