från och med då

i måndags fick jag erfara något som jag tror många redan har känt, men som jag faktiskt upplevde för första gången. det var tidigt på morgonen och klockan ringde, men jag orkade knappt bry mig, reagerade nästan inte. precis som vanligt. och i vanlig ordning kommer mor min in och säger åt mig att det är dags att gå upp. det var då det hände, för första gången så kände jag bara; fuck it. jag orkade inte gå upp. det gick helt enkelt inte. hur mycket jag än behövde gå på programmeringen så spelade det ingen roll just då. jag ville bara sova. och det gjorde jag också.
hur läskigt är inte det? tänk om jag blir en sån där vizh? som aldrig orkar upp ur sängen. skrämmande tanke...

värt

Jag står på Sleven (Seven-Eleven) vid tekniska högskolan och ska köpa min vanliga stora gröna kopp med kaffe latte. Jag tar fram mitt kort från min röda plånbok från ordning och reda och märker efter att jag betalat två tillskrynklade kvitton. Jag som alltid är så noga med att vika dom så att de ska ta liten plats. Det första kvittot är en garderobsavgift från Hells Kitchen sen i lördags. Min första tanke: Jahaaaa, var det där vi var. Schysst ställe ju. Det andra kvittot är från McDonalds. Jag tänker: När fan var jag på donken? Tittar på datumet, 27-11-2011. Wtf, det var ju igår!?!? Tittar på klockslaget; 04:46. Vänta nu häär.... Tittar på vad jag beställt; 4 CHEESEBURGARE!?!?!? HERREMINGUD. Berättar detta för en kompis och hon tittar forskande på mig och säger: "Maria vad har KTH gjort med dig? du blir upprörd över att du köpte 4 cheeseburgare, när du borde bli upprörd över att du inte kommer ihåg att du köpte dom...."

Who run the world?

Herregud. Flipp. Kaos. Crazy. Helgerna blir bara mer och mer galna. Jag måste sova.

Länge leve livet... eller något sånt.

Hur kan man bli så trött utan att egentligen ha gjort någonting? Hela den här veckan har gått snuskigt snabbt.
Igår var det torsdagspub, med öl, pingis (jag ägde såklart) och fyllekäk delux på jensens böfhouse.
Idag var det glögg"plugg" efter skolan och sen megabakning med gamla kära grundskolevänner hemma hos berg ute på slottet på harva gård. Det var två satser lussebullar, två pepparkaksdegar, två olika glasyrer, brända mandlar, glögg och julmust såklart. Fullt ståhej var det i köket kan man förstå. Och gissa vem som har en svälld mage nu efter att ha proppat i sig sötsaker i flera timmar? jo juste, jag. Vi satt där när vi bakat klart och ingen ville äta så vi drog en massa rövarhistorier from back in the days. Bajsa i skogen, bygga kojor, konstiga drömmar. You name it. Och nu, redan halv ett när jag egentligen ska vara inne i stan och dricka vin med tjejerna från klassen är jag så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen (det naturliga hade ju varit till sängen men då kan jag meddela er att det är just här jag befinner mig).
Tagga imorgon till 8 timmars jobb på bion och sen så klubbmästerifest hos Bianca i slussen! Det här kan ju bara gå åt ett håll, och det är inget bra håll..

Jag vet nästan inget om dig.

Veronica Maggio säger: "Finns det en så finns det flera".
Logiskt.
Men om det inte finns en endaste.
Är man helt körd då?

daydreamer

jag är nog den fegaste personen jag känner.

smoke weed everyday

typ grymt, galet och crazy i lördags. men det gillar vi.
stapplade in hos maria för att hjälpa henne laga lussebullar runt klockan tre igår, men det blev istället till att hon tog hand om lilla bakistrollet och lagade god mat och jag satt mest och tittade på när hon bakade sina lussekatter. däckade klockan sju. vilket betyder att jag sov 11 timmar och 40 minuter i natt. lär vara rekord söndag till måndag.

(h)älg.

Hade en efterlängtad myskväll med metg-tjejerna igår hemma hos Andrea. God kött-och-potatis-middag like always, en massa onyttigheter, depptalk och mysig frukost.
Ikväll ska jag till ett Helenelund och göra det som tonåringar är bäst på. Var galet taggad på det igår men nu.. med mjukisbyxor, hoodie, fårskinntofflor och en bok i famnen så är det långt bort. Men inte mindre ska jag dit och inte mindre ska jag ha galet kul!

Shows that we ain't gonna stand shit, shows that we are united, shows that we ain't gonna take it.

Tänk att något så litet kan göra en så glad.

Gosh

Att 7-åringar får se Breaking Dawn med föräldrar är helt jävla sjukt. Ungarna kommer ju få men för livet. Det är så sjukt omysiga scener att jag själv bara ville spy under filmen och sen kommer väl alla få annorexia eftersom dom vill vara som Bella. Kul samhälle vi har att se fram emot.

May it be a light to you in dark places when all other lights go out.

Dagar som idag är.... rent ut sagt orättvisa.
.
Då är det tur att man har dagar som imorgon, något att se fram emot!
Twiday med Micke-tjejerna, kan det bli bättre en tisdag i november?
Och så har vi ju julen snart.
Och sen resan till åre med mina galna klasskompisar. Roadtrip i minibuss upp och ner. Hur awesome?!?
.
Det är väl sånt man borde fokusera på istället

Linköping C

Ibland behöver man bara komma bort. Därför var det så sjukt skönt att ta tåget till Linköping i torsdags och bo med Naomi i hennes underbara och mysiga lägenhet hela helgen. Fast jag fick ju inte riktigt komma bort då jag på torsdagen träffade människor som kände mina faddrar från open och tragiskt nog också visste vem jag var haha. På fredagen så fick jag till och med träffa några faddrar som också bestämt sig för att åka till linköping. Liten värld det kan vara.
-
Helgen bestod av
God mat
Tjock mat
En massa OC-avsnitt
Skumpa
21 Gram
Mänskliga lampor på cykeln
Chillkrök
Konstiga samtal
11/11-11 11:11
Saffransbullar
Oboy
Det obligatoriska tjejsnacket
Konstigt godis
Ränna runt i Linköping
Hemköp med pjamasbyxor

Sudda sudda bort din sura min.

I morse, innan klockan tolv skulle jag städa rummet och springa. Utnyttja att vi faktiskt hade sovmorgon till klockan ett.
I morse vaknade jag 12.00 invirad i två duntäcken och kunda knappt komma loss. Ja jag kom försent.
Men frukta icke mina trogna följeslagare! Jag har fått en andra chans då jag även imorgon börjar så sent som 13.00. Så agendan för imorgon är följande:
- Baka till SI-möte i skolan
- Städa rummet
- Springa
.
Så får vi se om jag kan klappa mig själv på axeln imorgon kväll, eller inte..

glömd

Inte min dag idag.
Inte mitt dygn.
Inte min helg.
Inte min vecka.
Inte min månad.
Inte mitt år.
Jag vill veta hur det känns.
Om bara för en liten, liten stund.

RSS 2.0