mariasvenstam

i måndags fick jag erfara något som jag tror många redan har känt, men som jag faktiskt upplevde för första gången. det var tidigt på morgonen och klockan ringde, men jag orkade knappt bry mig, reagerade nästan inte. precis som vanligt. och i vanlig ordning kommer mor min in och säger åt mig att det är dags att gå upp. det var då det hände, för första gången så kände jag bara; fuck it. jag orkade inte gå upp. det gick helt enkelt inte. hur mycket jag än behövde gå på programmeringen så spelade det ingen roll just då. jag ville bara sova. och det gjorde jag också.