HON ÄR FRÅN SVEEEERIIIGGEEE

Jag som trodde att jag ändå skrev mitt senaste inlägg för ett par veckor sedan. Men icke. Hela två månader har passerat lika snabbt som en gris på rullskridskor. 
Snart är det jul! Jag taggar med julkalender och tentaplugg, alltid något som får en i julstämning. 
Pajjade min mobil igår kväll. Kapoff så det och sen var hela min skärm sprucken. Livet är hårt ibland, så blir till att vaska åre och laga mobilen istället. (som om jag skulle åkt till åre ändå?!) 
Imorgon kommer det hit folk från Lund! Äntligen säger jag ju bara, long time no see. I princip sen senaste gången jag skrev... usch!
Att jag nu jobbat behind enemy lines i snart tre månader får mig att inse hur extremt utsatta lärare är. I takt med att högen orättade prov växer på min bänk (som för övrigt ser ut som att ha varit krigsplanen för både första och andra världskriget) så växer även ångesten för att bedömma de små söta krabaterna. Jag kan dock säga att jag nog aldrig kommer att hitta ett mer psykiskt ansträngande, jobbigt, tråkigt och hårdare jobb. Lika svårt som det kommer att vara att hitta ett intressantare, roligare, underbarare och mer utvecklande jobb. Inte en enda dag är den andra lik. Du kan gå från att ofrivilligt ligga under ett täcke av snö ena dagen till att överrösas av kramar och skratt andra dagen. Det kan gå från 0 till hundra på tio minuter. 
Bra att man börjar snacka avslut när man har två veckor kvar att jobba. Separationsångest! Rub some bacon on it.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0